Den andra sidan!

 
 
 
 
Oj det var verkligen länge sedan jag skrev här inne.
Det kan ju beror på att jag nu mera finns på http://thelifeinpennybridge.blogg.se/
 
Jag tänker dock inte lägga ner denna sida. Utan den får ligga kvar.
Men vill ni läsa om det som händer mig rekomenderar jag min andra sida
 
 
 
 

En till blomma

Inläggen blir inte så många här.
Men jag tänker ändå dela med mig av en bukett igen.

Så här kommer en till bukett, till alla med LKG


En blomma till alla med LKG

Jag har i helgen börjat en utbildning för att bli florist.
Så jag skänker denna bordsdekoration till oss alla med LKG

Hej igen!

Hej igen!
Ligger hemma och är förkyld.
Måste bara få meddela att jag just nu ångrar sååå mycket att jag sålde min lägenhet i Stockholm och inte hyrde ut den. Men jag behövde pengarna och hade inte tänkt att jag skulle ta mig tillbaka till Stockholm.
Men det är just vad jag är. På väg tillbaka.
Å jag vet det fan vart jag skall bo.
Men det löser sig nog.

Läppspalt

Jag skrev ju förrut om att jag blev mobbad över min läpp.
Som en del av er vet så föddes jag med läppspalt.

Jag tänkte bara säga att jag är stolt över min "spalt" och mitt ärr.
Och det borde alla andra LKG-barn också var.

Fysatan!!!

Fysatan!!!
Gör man såhär mot djur?

Julpynt!

Vi pratade ju om färg.
Idag har jag köpt lite julpynt. Har tänkt att jag skall ah mig en lite adventsgarn.
Och vad passar då inte bättre än saker från Indiska.



Tråkigt med bara Vita inredningsbloggar.

En sak jag har tänkt på är att alla inredningsbloggar är vita.
Varför finns det Ingen som bloggar om färg.
Allt är vitt vitt vitt.
Fattar ni inte hur tråkigt det är?!
Får ta och skaffa mig en bra kamera och starat en inredningsblogg med massa färg i.


En liten cell.

Hej hallå!
Satt och kollade på Så mycket bättre i morse.
Där satt Laleh och Jason och pratade och filosoferade.
Jasons filosofi om hur livet är var skrämmande lik min.
Vi är en en liten liten cell i en annan persons kropp som i sin tur är en lite liten cell i en annan kropp.
Å så vidare. Så har jag alltid sagt och kommer alltid säga.
Ha det bra!

Jag lever.

Ja jag har ju sagt att jag skall försöka hålla denna blogg också vid liv.
Det blir iaf ingen Halloweenfest för mig. Utan jag får fin besök av Cici.
Så det blir trav på fredag och hockey på lördag.

Men som ni ser jag lever och mår bra.
Är lycklig som få. Men saknar värmen.
Men jag älskar helgerna och myskvällarna med dig älskling.
Men Allt kommer bli kanon.
Det vet vi båda.

Love!

Halloween!

Å får man trasha en Halloween fest?
Eller ja trasha å trasha.
Jag vill gå som oinbjuden och bara låtsas som om jag inte fanns ingen vet vem jag är.
Alla får undra vem jag är. Men jag kommer inte avslöja det.
Får man göra sådant?!
Jag skulle så gärna vilja se deras miner. När dom sedan får reda på att det var jag.
Jag skulle så gärna gå på deras fest men jag är absolut Inte bjuden.
Men det hade varit så kul.
Aja ingen annan som har en Halloween fest jag Får går på!
Vill supa hjärnan i bitar en helg!
Få se hur det blir med helgen hos Cici!!!
Fullt ös hoppas jag på!

Ett sista farväl

Nu är det inte många dagar innan det är begravning för farmor.
På Fredag ska vi säga ett sista farväl till henne.

...

Jag lägger ner.
Tack för mig!


Skor skor skor

Satt och letada runt lite på nätet idag
Å hittade dassa bedårande skor.

Poetic Licence: Backlash från Brandos.se


Mitt skötebarn.

Oj det var verkligen länge sedan jag skrev nått här.
Men det blir lätt så. Jag kommer inte lägga ner denna blogg men som ni alla vet så har jag ju den andra.
Detta är mitt skötebarn om man säger så. Den har funnits som mitt klotterplank under många år i både vått och torrt. Men jag skall försöka att skriva lite här också.


När jag var lite var jag mobbad.

När jag var liten var jag mobbad.
Inte från första början. Men när vi flyttade från Stockholm till Mora då började mobbningen.
Från första dagen i skolan å sen flera år framåt. Jag tror inte att man då visste vad det var. Eller ja man visste säkert men det var inte lika uppmärksammat i media som det är i dag. Nu förtiden hör man om det överallt.

Vad var det då som jag blev utsatt för.
Som jag sa så är jag i från Stockholm. Där av blev jag en dum jävla 08. Jag försökte försvara mig genom att berätta att det var faktiskt mina grannar också. Men nej det gick inte. Jag fick bara till svar att det var han minsann inte, han hade ju flyttat upp före mig så då var jag mer 08 än han. Men vänta nu, bodde inte jag i vår gamla sommarstuga som ligger granne med min farmor och farfars hus där jag har spenderat ALLA lov jag någon sin haft. Men det räckte tydligen inte. Jag var helt enkelt en 08a.

Jag blev retad för att jag fick ta min systers fiol i Taxin för hon kunde inte ta den på cykeln.
Fan vad jag hatade den där fiolen.

Jag blev retad av min syster för att jag var en dålig förlorare och att jag var en 08a.
Vänta nu Var inte hon OCKSÅ det? Eller har jag missuppfattat det hela?

Jag blev retad av min systers "pojkvän" Lars  utan att min syster sa nått.
Jag fick ständigt höra "Jävla tejp mun gå och dö" Just det jag föddes med läppspallt.

Det hela lugnade till slut ner sig och allt blev lite mer behagligt. Enda tills Vinäsbarnen började droppa in. Jag mins två killar Robin  och Jimmy som var extra jobbiga. Har ni någon gång fått en spark i ryggen när ni ska gå av bussen? Inte. skönt för er. För det fick jag lite då och då. Jag vet dock inte vad som sa på bussen efteråt men jag antar att det inte sas nått. Dessa två slutade och jag började själv mobba. Det var skönt att få se någon annan bli ner tryck i skorna. Och må lika dåligt som jag gjort.

Allt detta hände på låg och mellan stadiet. På högstadiet började om igen. Ny skola nya människor. Jag var glad över att jag Inte började på Strandens skola utan på Morkarlbyhöjden. Trodde jag. Men nej då allt började om på nytt. Jag var tjejen med potatis näsan, samt att läppen kom på tal igen. "Jävla CP-läpp du är så jävla ful" 
Men där sa jag ifrån. Det var i 7an som mina föräldrar för första gången fick veta att jag var mobbad. Mamma ringde och pratade med min lärare samt med Anders  och Niklas föräldrar. Anders föräldrar kommer jag dock inte ihåg vad dom sa men Niklas mamma sa nått i stil med " Va? är hon en sådan där harmynt jävle, ja men då gör det ju inget. Dom är ju ändå inget å ha" Hur kan man säga nått sådant om ett Barn? Mot ett Barn! Jag hopas att honfår en plågsam död och att folk spottar på hennes grav.

Allt snack på tv och i media om mobbning om barn som är utanför i skolan om barn som tar sitt liv för att dom inte orkar med sina mobbare. Dom får mig att tänk atillbaka på allt som har varit. Jag tror inte att dom som har mobbat mig kommer ihåg vad dom har gjort. Men jag kommer Aldrig att förlåta er för detta. Och Jag ber om ursäkt till Alla jag har gjort illa. Det var inte meningen men jag mådde så bra just då. Jag måde bra över att få se någon annan må dåligt.

Om ni undrar över varför jag har skrivit namnen på dom som mobbat mig är det för att det känns så mycket skönare för mig att få det sagt. Samt att jag en dag hoppas att dom åter igen får reda på vad dom har gjort mig.

Min Syster därimot Älskar och henne vill jag aldrig vara utan.
Vi har haft våra duster som alla syskon har och jag tror inte att hon menade nått illa med det hon sa.
Love you Syster Yster!



Ny bil?!

Kan göra ett lite inlägg här i dag.
Jag har funderat ganska länge på att byta bil.
Sitter nu hemma och är sjuk och därmed kollar på en del bilar.
Men vad ska man ha?


Audi A1               Audi A3                        VW Golf GT                VW GolF GTI

VW Scirocco

Skoda Fabia RS
Vill ha en rolig och snabb bil.
Praktiks med bar bagageutrymme.
Helst inte en DSG så då går Fabian bort.
Men ändå tänk vad kul med en lite sport bil.
Det får gärna vara turbo.
Hmm eller bara en ny bil.
Dock Älskar jag min bil och vill egentligen Inte byta.
Men jag har tröttnat på att det inte går att tanka på vilken mack man vill.
Aja får börja med att provköra alla bilarna.
Dock tror jag Inte att det blir någon A1 den är mest söt.
Hellst vill jag ha en Scirocco men har dåligt bagage och passagerar utrymme.
Hmm ja det tål att tänkas på.

För det är ingen vanlig dag!

Nej för det är faktiskt min födelsedag!!!
Hurra hurra hurra!!!
Å titta vilka fina blommor jag fick utav mina Underbara kusiner i Linköping.

Massa Tack för dom!
Och Tack till alla andra som har grattat mig under dagens gång.
Ni skall bara veta hur mycket det betyder för mig.

Tack!
Å massa Kramar på er!

Välkommna!

Välkommen till min andra blogg!
Jag ger mig vill ha med mig alla mina läsare på mina "äventyr" i Örebro.

Tänk att...

...dom fanns även här i Örebro.
Folket som inte svara på Mail när dom har annonser ute.
Vad less man blir!

Tidigare inlägg
RSS 2.0