När jag var lite var jag mobbad.

När jag var liten var jag mobbad.
Inte från första början. Men när vi flyttade från Stockholm till Mora då började mobbningen.
Från första dagen i skolan å sen flera år framåt. Jag tror inte att man då visste vad det var. Eller ja man visste säkert men det var inte lika uppmärksammat i media som det är i dag. Nu förtiden hör man om det överallt.

Vad var det då som jag blev utsatt för.
Som jag sa så är jag i från Stockholm. Där av blev jag en dum jävla 08. Jag försökte försvara mig genom att berätta att det var faktiskt mina grannar också. Men nej det gick inte. Jag fick bara till svar att det var han minsann inte, han hade ju flyttat upp före mig så då var jag mer 08 än han. Men vänta nu, bodde inte jag i vår gamla sommarstuga som ligger granne med min farmor och farfars hus där jag har spenderat ALLA lov jag någon sin haft. Men det räckte tydligen inte. Jag var helt enkelt en 08a.

Jag blev retad för att jag fick ta min systers fiol i Taxin för hon kunde inte ta den på cykeln.
Fan vad jag hatade den där fiolen.

Jag blev retad av min syster för att jag var en dålig förlorare och att jag var en 08a.
Vänta nu Var inte hon OCKSÅ det? Eller har jag missuppfattat det hela?

Jag blev retad av min systers "pojkvän" Lars  utan att min syster sa nått.
Jag fick ständigt höra "Jävla tejp mun gå och dö" Just det jag föddes med läppspallt.

Det hela lugnade till slut ner sig och allt blev lite mer behagligt. Enda tills Vinäsbarnen började droppa in. Jag mins två killar Robin  och Jimmy som var extra jobbiga. Har ni någon gång fått en spark i ryggen när ni ska gå av bussen? Inte. skönt för er. För det fick jag lite då och då. Jag vet dock inte vad som sa på bussen efteråt men jag antar att det inte sas nått. Dessa två slutade och jag började själv mobba. Det var skönt att få se någon annan bli ner tryck i skorna. Och må lika dåligt som jag gjort.

Allt detta hände på låg och mellan stadiet. På högstadiet började om igen. Ny skola nya människor. Jag var glad över att jag Inte började på Strandens skola utan på Morkarlbyhöjden. Trodde jag. Men nej då allt började om på nytt. Jag var tjejen med potatis näsan, samt att läppen kom på tal igen. "Jävla CP-läpp du är så jävla ful" 
Men där sa jag ifrån. Det var i 7an som mina föräldrar för första gången fick veta att jag var mobbad. Mamma ringde och pratade med min lärare samt med Anders  och Niklas föräldrar. Anders föräldrar kommer jag dock inte ihåg vad dom sa men Niklas mamma sa nått i stil med " Va? är hon en sådan där harmynt jävle, ja men då gör det ju inget. Dom är ju ändå inget å ha" Hur kan man säga nått sådant om ett Barn? Mot ett Barn! Jag hopas att honfår en plågsam död och att folk spottar på hennes grav.

Allt snack på tv och i media om mobbning om barn som är utanför i skolan om barn som tar sitt liv för att dom inte orkar med sina mobbare. Dom får mig att tänk atillbaka på allt som har varit. Jag tror inte att dom som har mobbat mig kommer ihåg vad dom har gjort. Men jag kommer Aldrig att förlåta er för detta. Och Jag ber om ursäkt till Alla jag har gjort illa. Det var inte meningen men jag mådde så bra just då. Jag måde bra över att få se någon annan må dåligt.

Om ni undrar över varför jag har skrivit namnen på dom som mobbat mig är det för att det känns så mycket skönare för mig att få det sagt. Samt att jag en dag hoppas att dom åter igen får reda på vad dom har gjort mig.

Min Syster därimot Älskar och henne vill jag aldrig vara utan.
Vi har haft våra duster som alla syskon har och jag tror inte att hon menade nått illa med det hon sa.
Love you Syster Yster!



Kommentarer
Postat av: Maria

Verkligen inte kul att bli mobbad. Är du bara född med läppspalt eller med alla tre grejer liksom? :)



Om du kollar min blogg så får du kanske mer förståelse varför jag undrar om just LKG.



Ha det fint!

2011-12-04 @ 19:24:25
URL: http://snyggingen.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0